Baroque Operas is popular right now. Every where you can enjoy the pleasure of listening to Baroque opera, and parts and arias from Baroque operas, and the CD companies are presenting many new recordings too, and the quality around is very high. Lately we enjoyed The coronation of Poppea in Oslo, and this week now Norwegian Baroque opera is presenting Acis & Galatea in Kulturkirken Jacob in Oslo. Theatre des Champs Elysees is presenting a whole serie of baroque operas and evenings with only baroque music, and it is a pleasure to listening to so many outstanding performers; musicians, singers.

Katarina Karnéus som Xerxes.

Foto: Carl Thorborg

Xerxes

”Du kan aldrig ge order om att någon ska älska dig”
Opera i tre akter. Musik: Georg Friedrich Händel. Text: Anonym efter Silvio Stampiglia och
Niccolò Minato.
Premiär på Kungliga Operan den 10/10 2009 kl 19.30 (urpremiär på Haymarket Theatre,
London 1738.) Längd ca 2 timmar 40 minuter inklusive en paus.

Moderator: Stefan Johansson, chefdramaturg
Ett lustspel som pendlar mellan fars och allvar och där vi genom sjuttonhundratalets
ögon ser oväntade känslodjup hos antika hjältar. ”Händels Largo”, som inleder operan,
har blivit begravningsschlager men egentligen sjunger perserkungen Xerxes om sin

kärlek till platanträdets skugga…

Scenografi och kostym: Robert Innes Hopkins
Ljus: Linus Fellbom
Regi: Daniel Slater
I rollerna:
Xerxes: Katarina Karnéus
Arsamenes: Matilda Paulsson
Amastris: Katarina Leoson
Romilda: Malin Byström
Atalanta: Ailish Tynan
Ariodates: Lars Arvidson
Elviro: Mark Stone
Kungliga Operans Kör
Kungliga Hovkapellet
Dirigent Andreas Stoehr
Framförs på italienska med översättning för textmaskin.
Premiären direktsänds i SR/P2 10/10 med start klockan 19.15.
Handlingen i Händels opera från 1738 försiggår vid persiska kungahovet på 400-talet f.Kr.
eller på barockens operascen i London. I vår nya uppsättning på ett lyxhotell i Iran på 1930-
talet eller – om man så vill – just ikväll på Kungliga Operan. Främst är den en tillkrånglad
förevändning för ett pärlband av arior och duetter som med virtuos skönsång uttrycker
personernas olika känslor eller affekter. Spelet med alla sina förväxlingar försiggår snabbt i
recitativen, som bara ackompanjeras av en cembalo och som publiken på Händels tid inte
tycks ha tagit så mycket notis om. Det verkliga dramat är samspelet mellan sångarna och
publiken i de stora ariorna, där Händel använder hela sitt kunnande för att röra och underhålla
lyssnaren.

En komplikation, som kan roa eller oroa dagens publik, är att en manlig roll är skriven för en
kastratsångare – hos oss spelas den av en kvinna – och en annan för en kvinnlig sångare som
var specialist på mansroller. Samtidigt uppträder en av de tre riktiga kvinnorollerna under
större delen av stycket förklädd till man. Xerxes är en s.k. opera seria – en seriös opera – men
det utesluter inte att musiken ibland ger skeendet en lättsam ironisk touche.
I centrum står två bröder, Xerxes och Arsamenes (båda mezzosopraner), som omväxlande blir
förälskade i två systrar, den modiga Romilda (sopran) och den manipulativa Atalanta
(sopran). Mot dem agerar prinsessan Amastris (alt), Xerxes övergivna fästmö, som dyker upp
i mansdräkt för att hämnas på sin älskade för hans svek. Vi möter också Ariodates (bas),
flickornas far och Xerxes general, och betjänten Elviro (bas), som mest sysslar med att mellan
personerna bära brev och bud, som ofta missuppfattas eller hamnar i fel händer.
Intrigspelet fortgår mot en historisk fond som har rätt litet att göra med verklighetens antika
Persien. Men operans Xerxes planerar alldeles som sin verkliga motsvarighet att erövra
Grekland och ”hela Europa”. Därför låter han bygga en bro över dagens Bosporen. Men hans
övermod straffas när bron blåser bort i en storm.
Eftersom en opera på Händels tid måste ha ett lyckligt slut förenas den otrogne Xerxes med
sin trogna Amastris och hans bror Arsamenes med Romilda. Atalanta blir tillsvidare utan och
Ariodates får nöja sig med att bli svärfar åt en prins. Som avslutning besjunger alla kärlekens
och hederns förening.

Xerxes spelades inte mellan 1738 och 1925 men är idag en av Händels mest populära operor.
Länge var ”Händels Largo” omtyckt musik på begravningar – bakom titeln döljer sig operans
första aria, där perserkungen sjunger om sin kärlek – till ett träd…
Stefan Johansson, chefdramaturg